Jag funderar mycket kring det där med regler, förbud, straff och mutor samt vad det gör med en liten människa som utvecklar sin egen självkänsla och förmåga att reglera sig själv och sina begär.När vi implementerar stränga förbud händer det ofta något i ett barn, en känsla av maktlöshet hos barnet. Vill vi uppfostra lydiga individer som gör som de blir tillsagda eller vill vi forma individer som lyssnar på sina behov och hittar sin egen väg?Vi vill att barnen ska bära med sig sina vanor och lärdomar in i vuxenlivet, då behöver dessa komma inifrån och inte genom direktiv från överordnade.Så istället för att förbjuda eller kraftigt reglera, lär barnet om sunda vanor. Kan vi lära barnet om sunda vanor och hälsosamma förhållanden till exempelvis skärm och socker utan tvång, straff eller mutor? Jag tror det!1. Istället för att styra och kraftigt reglera barnets skärmtid eller sockerintag, ha en öppen och ärlig dialog om säkerhet och vanor på internet samt hälsosamma matvanor2. Ha vanor och rutiner istället för regler, vanor bör inkludera alla i familjen. Desto fler sunda och hälsosamma vanor vi får in i vardagen, desto färre dåliga vanor får plats3. Föregå med gott exempel4. Skapa en rutin tillsammans med barnet. Prata med barnet och schemalägg en rutin som fungerar för barnet och dig
