Ibland behöver vi fundera både en och två gånger innan vi ställer krav på våra barn. Då bör vi ställa oss följande 2 frågor:1. Har barnet förmågan att leva upp till kravet?2. Finns rätt förutsättningar för att barnet ska kunna leva upp till kravet?Det finns tillfällen då vi inser att barnet inte har förmågan och tillfällen få vi inser att förutsättningarna inte finns.Ibland ställer vi krav av bara farten… Om vi exempelvis möts av barnet i hallen och barnet kastar sin jacka och sina skor i en liten hög på golvet. Vi känner hur pulsen stiger och vill genast be barnet hänga upp sina saker.Har barnet förmågan? Eller har barnet bristande förmåga att hänga upp sina kläder själv, rent psykiskt och fysiskt.Finns förutsättningarna? Är krokarna i rätt höjd? Finns det plats att hänga upp sin jacka? Är det kaos bland skorna? Vet barnet var jackan ska hängas?Är det kaos i hallen kanske vi inte kan förvänta oss att barnet ska hänga upp sin jacka och ställa iordning sina skor?