Barns starka känsloyttringar kommer ofta på tal i mina forum. Utbrott, konflikter, vilda protester, hårda ord, sparkar och slag. Att ett barn agerar starkt kan bero på en mängd olika saker. Rent krasst så föds alla människor med olika temperament. De föds också med olika sätt att tolka och bearbeta omvärlden. För vissa barn tar enkla vardagsmoment mer energi än för andra, som enligt bilden nedan. Vissa dagar startar individen med mindre energi, kroppen har helt enkelt inte hunnit återhämta sig, då går det snabbare mot rött läge. När energin dalar, dalar också förmågan att möta motgångar. Många upplever det som att minsta lilla triggar ett utbrott på eftermiddagen. Det är egentligen inte så konstigt. Dessutom befinner sig många barn och unga på det röda läget redan under skotid men håller ihop och kämpar emot så hårt att det blir en explosion väl hemma. EnerginivåerVissa reagerar genom att febrilt söka efter dopaminkickar genom att trigga bråk, rota i skafferiet eller spela datorspel som ett sätt att förskjuta bristen på energi. Andra reagerar genom att lyfta på locket och låta känslorna pysa över vilket kan ge sig uttryck på en mängd olika sätt. Vad vi vet är att det är tuff för ett barn/ungdom att hålla igen på det som känns och att det aldrig är för avsikt att såra någon. Vi vet också att ett barns utbrott inte har med bristande föräldraskap att göra utan tvärtom. Ett barn lever ut sin frustration på platser där barnet är tryggt. Vad vi också vet är att skäll, hot och straff inte fungerar i ett sådant läge, möjligen kortsiktigt men sällan långsiktigt. Vad barnet lär sig är att deras känslor är fel och att de antingen bör hålla de för sig själv eller straffas för dem. Vi vet också att känslor smittar. Ilska smittar men också lugn. Så med ditt lugn kan du vrida ner intensiteten och hjälpa barnet att hitta tillbaka till sin självkontroll.