Just nu gör jag ett djupdyk kring hur det är att leva med adhd. Vad är de största utmaningarna och vad är det som är svårt att förmedla och konkretisera för att få omgivningen att förstå. I ett tidigare inlägg skrev jag om exekutiva funktioner, vilket är en viktig och stor del. De automatiserade handlingsmönster som gör det enkla så svårt. Låt oss ta momentet duscha som exempel. För de allra flesta är det just så enkelt, ”att duscha” men för en individ med adhd kan det bli ett projekt med många små delar, allt det där som för andra sker per automatik bryts ner i flera osynkroniserade steg, vilket ofta bildar en känsla av stress. Att dessutom ta steget in i duschen kan för många upplevas som ett stort steg. Följ med in i hjärnan på någon med adhd som just ska utföra projektet ”duscha”.”Jag borde duscha, det var längesedan.””Jag ska bara svara på Lisas sms först.””Just det, förut pratade vi om Michael Jackson, hur han såg ut som liten. Måste Googla.””Duscha var det ju jag skulle göra.””Oj, vad smutsigt det var här, jag hämtar dammsugaren.””Usch så trött jag blev, behöver vila lite.””Oj, så mycket klockan är, nu måste jag verkligen duscha.””Finns det schampo kvar?””Det är kallt.” ”Det är obehagligt med duschens strålar, det gör nästan ont.””Vilken är schampo, vilken är tvål?””Jag känner mig yr, jag måste gå ut.””Vänta, är det inte idag Lotta fyller år?””Jag avskyr att vara blöt i håret.” Det kan vara fullkomligt utmattande att utföra enkla sysslor för någon med adhd. Att komma igång, att behålla fokus, sensorisk känslighet och avsaknad motivation kan göra att enkla vardagsmoment tar mer energi för en individ med adhd.
