Hur kan du någonsin acceptera att det blev såhär? Att dina behov och den du var plötsligt blev till aska? Att livet blev en kamp om en vardag där du behöver strida för att hålla dig ovanför vattenytan. Ett liv som handlar om att överleva snarare än att leva. Just så kan det kännas! Acceptans handlar inte om att uppskatta sin situation, det handlar om att acceptera den. Först när vi gör det kan vi börja uppskatta små saker i tillvaron. Utan acceptans blir steget mellan vision och verklighet så stort och allt däremellan blir ett misslyckande. Genom att landa i att livet inte blev som vi tänkt oss, men det blev något annat, kan vi se ljusglimtarna i det som blev.Det handlar om att våga bryta normer och våga tänka ”Det är inte som för de flesta andra, men det är såhär.”När vi når acceptans slutar vi ofta att kämpa så hårt emot vår tillvaro och glider istället med lite mer.Innan vi accepterar vår situation är livet som en cykeltur i motvind. När vi accepterar vänder vi cykeln ditt vinden bär, vi kan hamna på platser i livet vi inte hade väntat oss men det blir ofta en mer lustfylld och härlig resa. ”Vi äter inte middag tillsammans, men vi äter i lugn och ro.”
